Attacken mot Manbij har inletts. Hela Syrien är i rörelse, gränserna för kontrollerade territorier flyttas nästan för varje timme och den internationella scenen är inte heller längre lugn. Nästan hela Mellanöstern, liksom de hegemoniska makterna som USA och Ryssland, är nu inblandade i konflikten. Syrien, som sedan 2012 har blivit en av de centrala skådeplatserna för tredje världskriget, har inte förlorat något av sin betydelse för geostrategiska och ideologiska konflikter i dag.
Igår, den 6 december, meddelade befälhavarna för SDF, Mazloum Abdi och Rohilat Afrin, att Islamiska staten i samband med den syriska arméns kollaps har fått ett fönster att agera. Enligt rapporter har det förekommit attacker och territoriella övertaganden av IS på flera platser i de inre delarna av landet. Eftersom detta påverkar säkerhetsläget i hela det självstyrande området i norra och östra Syrien har åtgärder vidtagits för att förhindra ett scenario liknande det 2014, då IS kunde sprida sig okontrollerat från Irak till stora delar av Syrien och utnyttja det maktvakuum som då rådde.
Sedan den 5 december har SDF tagit över många områden som hastigt övergavs av både den syriska armén och iranska miliser. Floden Eufrat, som under många år utgjorde den västra gränsen för självstyret i de södra regionerna, har korsats på flera ställen. Samtidigt kontrolleras staden Deir ez-Zor och den strategiska gränsövergången vid Al-Bukamal längst i söder av SDF. Stora områden söder om staden Raqqa har också säkrats. På fredagskvällen den 6 december drog sig regimen också tillbaka från tidigare kontrollerade stadsdelar i Qamishlo och Heseke, där tutande bilar och fyrverkerier bröt nattens tystnad.
Turkiet inleder sitt angrepp mot Manbij
Attacken mot Manbij-regionen har inletts. Fredagen den 6 december meddelade den så kallade ”Syriska nationella armén”(SNA) att den hade inlett sin attack mot staden Manbij. Under hela natten pågick ett intensivt utbyte av artillerield. I byarna i området förekom skärmytslingar, men inga betydande territoriella vinster. De turkiska proxystyrkorna har också använt sig av självmordsdrönare. Vissa medier rapporterar att SNA har utbildats i att använda dem i Ukraina. Tre soldater från SDF:s självförsvarsstyrkor dödades i attackerna under natten mellan den 6-7 december. Manbij ligger väster om floden Eufrat och över 100.000 människor bor i staden som befriades från IS år 2017. Lördagen den 7 december inledde SNA enligt order från Turkiet en stor offensiv från söder, väster och norr.
SDF meddelade att man skulle genomföra motattacker inom ramen för legitimt självförsvar längs frontlinjerna, med särskilt fokus på den SNA-kontrollerade staden Al-Bab. Likaså flygbombades ett av SNA:s högkvarter, även om det är oklart om det var ett israeliskt eller ryskt flyganfall. Båda har problem med att SNA, i och med erövringen av Aleppo, har fått kontroll över tunga vapensystem som de fört in i de nordöstra områdena. Det är oklart i vilken utsträckning Turkiet självt kommer att bli direkt militärt aktivt.
De hegemoniska makternas planer
Den islamistiska milisen HTS framfart har för närvarande stoppats i närheten av staden Homs. Fredagen den 6 december hölls ett möte mellan Turkiet, Iran och Ryssland i det så kallade ”Astana-formatet”. Resultatet av mötet kommer att ha en direkt inverkan på ett eventuellt eldupphör eller en fortsättning av kriget. Redan före mötet meddelade Erdoğan att han hoppades att HTS skulle avancera så långt som till Damaskus. Men eftersom Assad-regimens, Irans och Rysslands förhandlingsposition nu har försämrats märkbart, är en uppgörelse som gynnar Turkiet tänkbar. De kommande dagarna kommer också att visa i vilken utsträckning Israel, men även Libanon, Irak och Iran, är beredda att ingripa med marktrupper inom den syriska statens gränser.
Syrien är hem för en mängd olika etniska och religiösa grupper. Sedan det syriska inbördeskriget bröt ut 2011 har Assad-regimen inte visat någon vilja att föra en ärlig dialog med självstyret i norra och östra Syrien eller att öppna upp för en demokratisering. De motsättningar som har uppstått sedan dess bryter nu ut i en konfrontation utan något slut i sikte. Medan HTS har som mål att störta regimen och dela upp Syrien i olika territorier, är SNA:s enda mål att krossa självstyret.
Demokratisering av Syrien är nödvändig
Den tredje aktören, som inte ingår i denna beräkning, är den autonoma administrationen. Den motsätter sig starkt den planerade uppdelningen av Syrien och kommer att fortsätta att kämpa för en demokratisering av hela Syrien. Även om inga stormakter står på deras sida är människorna i norra och östra Syrien säkra på att ett slut på kriget endast är möjligt på grundval av jämlikhet och frihet, och att de många människor som protesterar på gatorna i dag och i morgon överallt har deras ryggar.
