Den 51-åriga syriska diktaturen har fallit, och på gator och torg runt om i världen firar det syriska folket befrielsen från al-Assad-familjens blodtörstiga styre. Under det ca 13 år långa inbördeskriget i Syrien har hundratusentals civila mist sina liv. En överväldigande majoritet av dessa har dödats av den syriska armén med stöd från Ryssland och Iran. Vittnesmålen från det ökända Sednaya-fängelset beskriver den tortyr och brutalitet som har präglat al-Assads styre i decennier.
Men trots att al-Assad har fallit, är kriget i Syrien långt ifrån över. Medan folket firar på gatorna i Damaskus, Homs och Hama, utnyttjar de regionala stormakterna Israel och Turkiet situationen för att roffa åt sig ännu mer syriskt territorium. Båda dessa länder, styrda av högerextrema regeringar, drivs av imperialistiska och expansionistiska ambitioner.
Israel och Turkiet kontrollerar sedan tidigare syrisk mark – i södra respektive norra Syrien – och nu utvidgar de sina invasioner genom att upprätta så kallade ”buffertzoner.” Det handlar om regelrätta ockupationer av syrisk mark – mark som riskerar att aldrig återlämnas till det syriska folket.
Alliansen mellan Turkiet och Israel
Israel och Turkiet må vara geografiskt åtskilda, och utåt ger de sken av att vara varandras fiender, men deras strategiska samarbete är avgörande för deras respektive krigsföring och kontroll i Mellanöstern. Israel genomför ett pågående folkmord mot det palestinska folket, och Turkiet har spelat en nyckelroll i detta genom att säkerställa att 40% av Israels totala oljeimport transporteras via turkiska hamnar. Detta ekonomiska beroende gör Turkiet till en avgörande partner i Israels krigföring gentemot Palestina. Samtidigt används israelisk teknologi i Turkiets drönare som regelbundet bombar det kurdiska självstyret i Rojava. Dessa vapen har blivit ett dödligt och avgörande verktyg för Turkiets försök att utplåna kurdiskt motstånd.
Handeln och det militära samarbetet mellan Israel och Turkiet är centrala för deras möjligheter att bedriva krig och ockupationer i Mellanöstern. Genom denna samverkan har de regionala stormakterna kunnat utvidga sina imperialistiska och expansionistiska projekt, och förvärra lidandet för de folk som redan drabbats av krig och förföljelse. Utan detta samarbete hade deras kapacitet att bedriva sina aggressionskrig varit kraftigt begränsad.
Kampanj mot företaget L3Harris och Accentures inblandning
Som en del av denna imperialistiska och militaristiska samverkan spelar företag världen över en avgörande roll. Ett exempel är det multinationella företaget Accenture, som har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Via ett strategiskt partnerskap tillhandahåller Accenture kritisk IT-infrastruktur för L3Harris, ett företag som i sin tur producerar komponenter för drönare som Turkiet använder i sin krigföring mot kurder, samt för Israels F35-plan som används mot palestinier. Idag terroriserar samma drönare och stridsflygplan folket i Gaza, Libanon och Syrien.
Med start den 14 december 2024 inleder vi, tillsammans med nätverket RiseUp4Rojava som vi är en del av, en global aktionsdag och fortsatt kampanj mot Accenture för deras roll i att möjliggöra dessa krigsbrott. Genom att rikta ljuset mot deras kopplingar till L3 Harris och de brott som begås med dessa vapensystem, hoppas vi kunna sätta press på Accenture att avsluta sitt samarbete och ta avstånd från anfallskrig, ockupation och folkmord. Med start den 14 december kommer det genomföras protester och aktioner mot Accenture i Stockholm, Göteborg och Malmö, och vi behöver ditt deltagande. Håll därför utkik i våra sociala medier för information om var och när. Vi uppmanar även allmänheten att själva anordna egna aktioner och aktiviteter i syfte att uppmärksamma Accentures roll i att upprätthålla ockupationen i Palestina, Syrien och Kurdistan.
Det syriska folket har redan störtat en tyrann. Nu måste vi stå enade mot Turkiets och Israels försök att utnyttja maktvakuumet för att sprida sitt eget förtryck genom expanderad ockupation. En fredlig och självständig framtid för Syrien är endast möjlig när dessa despoter drar sig tillbaka och det syriska folket får styr över sin egen framtid.
